FOTO

Att ta foto var inte alltid enkelt i Aira. Innan jag blev rekryterat av missionen var jag där med Läkarbanken på ett sex veckors uppdrag. Med mig hade jag videokamera och min pockettrumpet. De låg framme på bordet hemma i huset jag disponerade.

Första natten kallades jag till operationsavdelningen. Det var ett akutfall som behövde opereras på stubinen. Vi satte igång. Jag beklagade att jag glömd videokameran hemma i bostaden. Det var ett intressant fall som jag gärna hade dokumenterat.

“Men vi skickar vagten. Han är ärlig och pålitlig. Du kan lugnt ge honom nyckeln till huset”, sade personalen.

“Men vet han hur en videokamera ser ut?”, undrade jag som ju har varit med ett tag.

“Åh, Javist! Han har gått ut tionde klass i skolan. Han är duktig!” kom svaret.

“OK, den ligger på bordet,”

Vagten fick nyckeln och lunkade iväg. Var snabbt tillbaka med ……………………………,,,min pocket trumpet!

Även när jag hade med mig kamera eller video hade personalen svårt med det praktiska. Ofta blev jag djupt besviken när vi gjort något super intressant och spektakulärt och jag såg dokumentationen efterår. Suddiga bilder på sniskan. Oanvändbara.

Därför blev jag glad när en ung fotojournalist frågade om hun fick komma och fotografera på sjukhuset till sitt examensarbete.

Perfekt!

En nästan färdigutbildat proffsfotograf.

Hun kom. Tog en mängd bilder. Men………….alla .helt oanvändbara.

Inte för att de var suddiga och på sniskan. Nej. De var perfekte. Men konstnärliga. Faktisk mycket vackra, men inte så instruktiva ur rent kirurgisk synpunkt.

Här ser ni ett litet urval av dem. Fotograf: Cleis Nordfjell

Det blev en vällyckat och fin utställning som examensarbete. Hun fick med beröm godkänt.

Jag kämpade vidare med mina ofullkomliga fotografer bland personalen. Efter ett par år fick jag brev från fotografen. Hon hade börjat läsa medicin.

“Det var när jag stod och fotograferade på operationssalen i Aira att jag bestämde mig för att det är det här jag vill göra i framtiden” skrev hon. Och så blev det. Hon är färdig läkare sedan ett tag.

Roligt att man inte avskräckt alla man träffat under åren.

Please follow and like us:
0 0 vote
Article Rating
Subscribe
Notify of
guest
0 Comments
Inline Feedbacks
View all comments