VÄRLDENS BÄSTA SJUKVÅRD II

I min bok Rebellkirurgen beskrev jag problemen inom den havarerande svenska sjukvården.

Mera och mera kommer upp till ytan i medier. Bl.a. nedanstående artikkel från DN

Karolinska universitetssjukhuset får hård kritik från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, för allvarliga patientsäkerhetsrisker för utlokaliserade patienter då det fattas vårdplatser. 

– Det allvarligaste är att det råder oklarhet om det medicinska ansvaret för patienten, säger Maria Lindhwall, handläggare på Ivo. 

Nu kräver myndigheten åtgärder.

Inspektionen för vård och omsorg riktar skarp kritik mot Karolinska efter en inspektion i september av sjukhusets utlokalisering av patienter, det vill säga patienter som vårdas på en avdelning där det saknas specifik kompetens. Myndigheten slår fast att det medicinska ansvaret för utlokaliserade patienter inte är säkerställt. Sjukhuset följer heller inte upp och kontrollerar patientsäkerhetsriskerna för patienterna, enligt Ivo. 

– Det är allvarliga brister. Det är i första hand ett tvingande beslut där vi har begärt en redovisning från vårdgivaren, säger Maria Lindhwall, handläggare på Inspektionen för vård och omsorg. 

I klartext betyder det att Karolinska måste se till att utlokaliserade patienter får patientsäker vård, annars kan sjukhuset tvingas betala vite. 

Huvudorsaken till utlokaliseringarna är vårdplatsbrist. Generellt ökar risken för vårdskador med upp till 60 procent, då patienter vårdas på annan avdelning där det saknas rätt kompetens och personal, enligt Socialstyrelsen. Det är anledningen till att Ivo under året gjort inspektioner på ett antal utvalda sjukhus. I intervjuer med vårdpersonalen på Karolinska har det kommit fram att det ofta saknas medicinsk ansvarig läkare för de utlokaliserade patienterna. Som en förklaring uppges att patienten skrivits in på fel sätt i journalsystemet, eller att patienten inte har haft en färdig diagnos, och därför inte tillhört ett specifikt patientflöde. Om patienten försämras kan det innebära stora risker, när den ansvariga sjuksköterskan inte vet vilken läkare som ska kontaktas, enligt utredningen. 

De utlokaliserade patienterna ska rondas av läkare, men enligt personalen händer det både att ronderna sker sent och att patienter inte rondas alls. Ivo lyfter också att Karolinska tagit fram en riktlinje för det medicinska ansvaret, men att många vårdanställda inte känt till den. 

Myndigheten har under 2019 och 2020 fått in flera lex Maria-anmälningar som gäller allvarliga vårdskador och dödsfall som rör utlokaliserade patienter på Karolinska. 

– Vi har exempel på allvarliga vårdskador. Det har framkommit både vid inspektionerna, och i ärenden som anmälts enligt lex Maria, säger Maria Lindhwall.

Varför fungerar inte det medicinska ansvaret för de utlokaliserade patienterna? 

– Det finns många olika faktorer. Om man lägger in en patient direkt från en akutmottagning så söker man utifrån ett visst symtom, och man läggs kanske in för vidare utredning. Då kan det vara så att man inte vet vilket flöde patienten tillhör förrän en diagnos är satt. 

Karolinskas chefläkare Filippa Nyberg säger att sjukhuset tar Ivo:s kritik på största allvar. 

– Det medicinska ansvaret måste vara solklart. Sjukhuset tog fram en rutin som är väl genomtänkt hur det ska vara vid överlämningar, säger Filippa Nyberg. 

Varför har riktlinjerna inte följts?

– En rutin som tas fram på sjukhusövergripande nivå måste komma ut till 15 000 medarbetare. Jag beklagar att den inte var känd överallt. 

Som DN tidigare berättat har Karolinskas kliniker avskaffats, och patienterna sorteras i diagnosflöden i en kritiserad organisationsmodell, där otydligt ansvar identifierats som en brist. 

Nyberg anser inte att flödesorganisationen ligger bakom problemen med utlokalisering.

– Det är viktigt att det finns en medicinskt ansvarig läkare utsedd. Patientsäkerhet måste fungera oavsett hur man valt att organisera sig. 

Samtidigt säger hon att Karolinska ser över siffrorna för utlokaliseringar, som enligt sjukhuset ser högre ut än de är. 

– Siffrorna som rapporteras inkluderar även patienter som inte är utlokaliserade på ett osäkert sätt, till exempel om de utlokaliserade till intensivvården, då är det inte farligt.  

DN har nyligen identifierat tio dödsfall relaterat till vårdplatsbrist och hög arbetsbelastning, i  lex Maria-anmälningar som Ivo fick in från Stockholms akutsjukhus 2019.  

Sjukhusdirektör Björn Zoëga och Filippa Nyberg har förklarat fem anmälda dödsfall från Karolinska med att det handlade om händelser från tidigare år. 

– Lex Mariorna är ju gamla. Det har varit hög belastning, men det har gått bra. Patientsäkerheten kommer alltid först, har Björn Zoëga tidigare sagt till DN.  

När DN ställde frågor i förra veckan, så sade både du och sjukhusdirektören att det handlade om gamla lex Marior. Ivos inspektion gjordes i september. 

– Ivo omnämner fall som bland annat handlade om vår brist på akuta kirurgplatser. Det har vi åtgärdat, säger Filippa Nyberg. 

Karolinska har till den 8 juni på sig att återkomma till Ivo. 

Nationell inspektion om utlokaliserade patienter

Inspektionen på Karolinska är en del av en större nationell inspektion som Ivo gör, med fokus på utlokaliserade patienter, där Karolinska är ett av 23 utvalda sjukhus. Urvalet har gjorts utifrån de sjukhus som rapporterat in en hög andel utlokaliserade patienter till SKL, numera SKR, Sveriges kommuner och regioner. 

Under 2019 hade Karolinska i Huddinge och Solna i snitt 5,6 utlokaliserade patienter på 100 vårdplatser, mot i snitt två i hela landet. 

Please follow and like us:

Leave a Reply

avatar
  Subscribe  
Notify of